Jag har svårt att hejda mig. Speciellt när jag blir sårad och ledsen så är det lätt för mig att vända på klacken och gå. Att fly och försvinna, utan ett ord eller en förklaring. Så har jag alltid agerat men jag försöker att bryta den vanan. Att ta två extra andetag, låta det heta humöret ebba ut och inte agera "i sinne". Att tänka efter, att uttrycka mig men oj vad det kostar på. Fast trots allt - det kostar ännu mer att fly och att hålla sin nacke styv.lördag 29 augusti 2009
Inrutade vanor
Jag har svårt att hejda mig. Speciellt när jag blir sårad och ledsen så är det lätt för mig att vända på klacken och gå. Att fly och försvinna, utan ett ord eller en förklaring. Så har jag alltid agerat men jag försöker att bryta den vanan. Att ta två extra andetag, låta det heta humöret ebba ut och inte agera "i sinne". Att tänka efter, att uttrycka mig men oj vad det kostar på. Fast trots allt - det kostar ännu mer att fly och att hålla sin nacke styv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Att kunna ändra gamla vanor är starkt gjort, jag jobbar med mina.
Jag hoppas du inte tänkte "i sinne" då jag snott din säng och du bloggade *hihi*
Jag vet vännen.... Det är jättesvårt! Jag kämpar varje dag. Men ibland kan det vara värt att satsa lite, även om det tar emot, ty vinstens sötma är ännu sötare då man fått kämpa lite extra.
Nu längtar vi ihjäl oss efter er!
KRAAAAAAAAAAAAM!
Jag vet vännen.... Det är jättesvårt! Jag kämpar varje dag. Men ibland kan det vara värt att satsa lite, även om det tar emot, ty vinstens sötma är ännu sötare då man fått kämpa lite extra.
Nu längtar vi ihjäl oss efter er!
KRAAAAAAAAAAAAM!
Det är inte lätt. Har flera saker jag försöker ändra på hos mig. Kanske inte ändra men dämpa vissa egenskaper...
Skicka en kommentar