Läser väderrapporterna på SMHIs sida. Inte för ett brinnande intresse för vädret men för att se tider för solens upp- och nedgång varje dag. För att se att ljuset knaprar på mörkret nu, att ljusare dagar är att vänta.

Allt julpynt är borta, alla detaljer som gör det lite svårare att se, att andas ...

Våren .... den kommer snart

Promenad en Annandag

En härlig promenad med Caisa och Cayenne .... Naturligtvis fick även Conrad hänga med. 

Tyvärr var det lite för kallt och mörkt för kameran så det blev lite bildfattigt. 

Smakråd tack

Jag ska köpa en lampa till vardagsrummet. Eftersom det är ganska lågt i taket i den delen av huset så måste den vara ganska 'platt' för att inte slå ihjäl gäster som är längre än 1,40.

Det här är de som jag tittat på. 'Igelkotten' kommer från Ikea och den svarta från EM Möbler. Den svarta finns även i en naturbrun som är snyggare - fast den finns inte på bild. Vad tycker ni?

Tantig tevarning

Jag som anser mig vara en pigg och modern kvinna i mina bästa år gjorde en otäck upptäckt häromdagen.
Rotade runt i väskan efter något och fick tag i en liten Tupperwareburk som jag alltid har med mig ... I burken finns (håll i er nu) några påsar kamomillte, snabbkaffe och sånt där gojs som man kan ha i kaffet och inbilla sig att det är någon slags mejeriprodukt.

VA?? Har insett att när jag bor på hotell så snattar jag med mig tepåsarna och kaffet som brukar finnas på rummet. Och har dem i väskan ... "för det kan ju behövas någon gång". Men herregud! När då - när jag kommer på något ställe där det bara bjuds på kokande vatten?? Eller måste jag stjäla en doppvärmare också ....

Kalla kuddar

Jag har fryst ner min kudde, ha ha. Är ett vädringsmonster och kastade ut min tempurakudde och den har legat ute hela dagen. Nyss skulle jag bädda rent och då var kudden så stelfrusen så jag inte kunde böja den för att få på örngottet. Håll tummarna för att den tinat upp tills jag ska gå och sova ...

Lite peppning tack

Ikväll bär det iväg på Pilates - jag var för första gången för några veckor sedan. Sen blev det lite resor och annat trams så ikväll är det dags för gång nummer två. Och.Jag.Känner.Motstånd! Fast jag vet - det blir bra när jag kommer dit. Det är ganska ... mysigt. Tungt som f-n trots att man ligger på en matta hela tiden, men lampan är släckt och instruktören har mumintrollsdialekt. Och mina muskler behöver både sträcka på sig och jobba.

Hm .... tror jag lyckades med lite självpepp :)

Gubbklubb ...

Bilden hittade jag här

Jag är sugen på någon slags kostym -  gillade den här kavajen från HM. Den tillsammans med en tunn vit skjorta, snäva byxor och högskaftade stövlar. Eller kanske en kostym med 70-tals stuk, med insvängd kavaj och väst ....

Storebror och lillebror

Conrad fick träffa sin lillebror Eddie häromdagen. Det funkade bra trots att Eddie är en pestig tonåring på 9 månader och Conrad en morsk gubbe. Bilderna är från i somras och visst finns det likheter?

Efter en lång tid ...

Ja, vad skriver man? En lång tid har gått och samtidigt ingen alls. Dagarna flyter på och jag med dem, eller ja just nu guppar jag med näsan just ovanför vattnet. Ni vet så där som man gjorde när man var liten och hade badat länge och egentligen borde gå upp för man frös. Då brukade jag istället sjunka ner i vattnet, knipa ihop munnen för sjön där vi badade hade mest gyttjesmak och låta näsan snudda vid vattenytan. Så där så att om jag andades häftigt så stänkte det vatten in i näsan.

Nu trampar jag vatten och försöker hålla upp mitt huvud. Längtar efter sol och grönska. Efter ljus och färg och en starkare kropp och själ. Jag trampar och tänker på fyra regler jag hittat :

1. Möt - fly inte


2. Acceptera - spjärna inte emot

3. Driv - spänn dig inte

4. Låt tiden gå - var inte otålig

När blir ett hus ett hem? Hur kommer det sig att murbruk och trä kan ge sån trygghet och en plätt med grönska och jord kan väcka sån glädje? I mitt fall var det en ögonblicklig kärlek, en häftig förälskelse och ett öga av stillhet i ett just då snabbt snurrande, stormande liv. Och nu, när livet stillnat är mitt hus en källa till glädje och trygghet. Inte perfekt, långt ifrån men ett hem. Mitt eget hem.

Tvivel är inte det sämsta

Jag tror på tvivlet
Tvivlet är all kunskaps grund
och all förändrings motor.
Tvivlet är till yttermera visso
trons förutsättning.
Den som tror utan att först tvivla
är en jublande dumskalle och en
klingande cymbal.
Och den som tror
utan att samtidigt tvivla
är en föga mindre jublande dumskalle
och en föga svagare klingande cymbal.
Tron kan försätta berg
men tvivlet kan sätta tillbaks dem igen.

//Tage Danielsson

Är nog glad att jag inte är kines

Jag läste en artikel i DN om att västerlänningar är populära i Kina, att skådespelare hyrs in för att "förgylla" en fest, ett event eller jobba åt ett företag. Två krav: 1. var vit  2. prata inte kinesiska.

Författaren Zhang Haihua säger "I Kina är ansiktet viktigare än livet självt". Jag är nog glad att jag inte är kines, att det yttre skenet är det viktigaste, att man med lögner och illusioner kämpar för att hålla bilden
uppe.

Det blommar ...

Olvonbusken, var och en av blomklasarna är som en egen bukett

Gulltörel, en favorit trots att jag inte gillar gult

En försenad Pärlhyacint

Och sist men inte minst syrenerna ...

Det är nåt speciellt med rottiskillar ...

Blottare i Örnvik

Jag tog med mig Conrad ner till älven så han skulle få simma. Inte hade jag tänkt bli blöt själv!!

 Eftersom det är långgrunt så tog jag på mig stövlarna, rätt onödigt för de har spruckit under vintern och släppte in vatten. Dessutom lyckades Conrad dra ner mig på knä i vattnet när vi kampade så jag blev blöt, rejält blöt. När vi skulle gå hem så sprutade det ut vatten ur ett hål i ena stöveln för varje steg.

När jag kom hem tänkte jag till - man kan inte gå in med sjöblöta sandiga kläder. Så jag gick till bakdörren, fick av mig stövlarna efter lite kämpande (det blev nåt slags baksug) och tog av mig byxorna. Iklädd trosor och tröja inser jag att jag för en gångs skull varit ordentlig och låst dörren så det var bara att springa runt huset, bjuda grannarna på en liten troschock och snabbt smita in ...

Andetag

Att komma ifatt - hur gör man? Bara att ta det andetag för andetag kanske? Andas i kapp liksom. Just nu är livet fullt av krav, måsten, genast, omgående, varför och det är lätt att tappa balansen, fotfästet. Och det är då - nu - som jag måste komma ihåg att andas. Att den person som är jag är inte endast ett resultat av mina prestationer. Mitt värde är inte i att de vita väggarna är fläckfria eller att mitt skrivbord är tomt.

Så jag andas ... och försöker komma ihåg ..