Nu ikväll som tillfället som jag fasat för. Conrad ville bli utsläppt i sin hage och jag tyckte att det blev misstänkt tyst men tänkte inte så mycket på det. En liten stund senare knackar det på dörren och där står Conrad - ja, inte ensam utan med granntjejen. Han har ålat sig ur hagen som slarviga jag glömde stänga och hade agerat fönstertittare hos grannen.
Till saken hör att Sandra, deras dotter verkligen är förtjust i Conrad så hon tog tillfället i akt och tog ut honom på en liten kvällspromenad. Och Conrad ÄLSKAR henne! Hon är roligare än fotboll och mer underbar än lever. Så nu när hon har lämnat tillbaka honom så tillbringade han en stund med att spana efter henne genom fönstret och nu ligger han på golvet och suckar så man tror att hans hjärta ska brista.
Trogen som en hund ... Javisst, men nåt är fel!!
Bäst att förtydliga. Jag fasar inte för att Sandra ska komma förbi utan att någon ska komma hemsläpande med en Conrad som varit på rymmen.
3 kommentarer:
...roligare än fotboll och underbarareän lever...kvällens bästa metafor:) Otrogna hundar, hur mutar man dem???
Haha, bästa jag har läst idag! "roligare än fotboll och underbarareän lever" :D
Tro mig - det finns inget, INGET som slår Sandra. Otrogne hundkräk!
Skicka en kommentar