Herregud, jag måste skaffa en vattentät dator för mina bästa ideér till bloggen kommer till i duschen.
Fina Peace in Mind skriver om sitt liv i förändring. Det får mig att tänka på de val jag gjort, de val som jag är mest nöjd med och stoltast över. De valen är de som oftast mött flest protester. Tydligen så ger jag sken av att vara en slags person som inte klarar så mycket, inte vet mitt eget bästa alla gånger (men herregud, vem gör DET?) och de val och prioriteringar som jag gjort är konstiga och rent av provocerande i vissas ögon. Ändå tycker jag att jag inte lever så väldigt annorlunda ...
Jag har valt, till en viss mån måste jag nog använda det ordet i alla fall, att leva ensam. Eller rättare sagt, jag har valt bort att leva i förhållanden som inte grundats på den rätta kärleken och som begränsat mig och inte fått mig att må bra. Jag har inte heller barn, vilken väl känns lite sorgligt men samtidigt helt ok.
Som ensam kvinna valde jag att köpa hus, ett ruckel med ganska stor tomt och en bit utanför stan. Det är visst lite konstigt. Är man ensam kvinna ska man nog helst bo i lägenhet eller på sin höjd i ett radhus. Nu bor jag precis som jag vill bo, känner en otrolig frihet och glädje och det passar som hand i handske för Conrad.
Conrad ja, jag skulle ju köpa hund. Det var väl ok ... men en ROTTWEILERHANE. Det kommer ju inte att gå! Borde jag inte valt nån liten ras och en snäll tik?? Kaos kommer det bli och jag kommer tvingas lämna bort honom efter ett halvår. Visst, mitt liv förändrades och jag måste ta tid att ta hand om honom, massor av tid och kärlek går åt och det är pris som jag gladeligen betalar. Han är min bäste vän, min värme och trygghet och den som får mig att skratta högt varje dag.
Sen är det ju de "små" konstigheterna: jag går aldrig på krogen nu för tiden (har varit där nog, believe me), har städerska trots att jag är singel (det är visst snorkigt och överklassmanér), har för vräkig bil (märket Mercedes retar upp trots att det är en plåtburk som alla andra) osv osv. Jag ska känna på ett visst sätt och jag ska tycka på ett annat och tydligen ska jag även (på kommando) gråta ut på folks axlar. Istället för att man uppskattar det jag ger.
Oj, det här blev lite gnälligt. Det var inte så jag hade tänkt mig inlägget för jag känner mig inte missnöjd. Det började egentligen med att jag funderade på hur jag är mot mina vänner och de nära mig. Jag hoppas att jag tänker på detta och att jag själv är positiv även om jag inte förstår deras val alla gånger. Det som är viktigt är ju att man är nöjd och glad över sitt liv och att man vågar ta steg åt den riktning som verkligen känns rätt.
Men nu ska det väljas igen ... Vi ska nämligen ut och spana efter en julgran att ha ute på tomten.
10 kommentarer:
Det där var ord och inga visor. För mig känns du så trygg i dina val. Och det där med att ge sken av att vara den som inte klarar, var fan kommer det ifrån egentligen? Ensam kvinna eller stukad kvinna...vi är ju hur starka som helst. Och dessutom är jag övertygad om att vi är mest nöjda med våra liv av alla, för vi har aktivt tagit ställniing. Planerat för omställning och makar in oss där vi önskade. Heja dig, kärlek och respekt från Skåne:)
Jag tycker att det låter som att du har gjort bra val. Och inte bara val, utan AKTIVA sådana. Det är nog inte så många som
gör det idag. De flesta valen man gör, halkar man liksom in i utan att aktivt välja. Heja dig iaf, som gör som DU vill! Det är ju det viktigaste, att du väljer det som får dig att må bra. ( så länge man inte sårar andra då) Låt folk få göra som de vill, säger jag! :) Trevlig helg!
Så skönt att du väljer din egen väg! Respekt Camilla, och en stor kram från Värmland
Wow vad du är modig och förnuftig som går dit din väg pekar. Helt rätt enligt min mening! Ha det gott från Melina (Lukas matte)
Det är viktigt att våga välja sin egen väg. Jag har gjort det flera gånger, kanske de mest galna vägar – men ändå mina vägar. Ofta blev det bra, ibland blev det mindre lyckat. Och ibland blev det inte alls som jag hade tänkt mig det. (Min tanke var alltid att ha ett barn till exempel. Jag fick tre. Men födde fyra.)
Men det är ju så det är: livet.
Du har så rätt.
Jag tycker att du verkar vara en väldigt stark person.
Jag tycker du är underbar vännen, fast det kanske du redan vet ;) Att göra val som inte är som mängden tycker livet ska vara, att inte vara stöpt i samma form som alla andra - det är mod och det är styrka!
Du är en förebild för mig, för jag tycker det är helt perfekt att det inte behövs en karl för att få till lycka med renoverat hus, bo på landet, osv osv. Girl Power!!! (och nej jag är ingen inbiten feminist, bara sådär lagom)
Ja och det där med barn...där är vi kanske i samma sits. Men de där C-barnen vet jag klår de flesta människobarnen = )
P&K från mig o Grisan
Jag tycker det låter bra. Varför ska man inte får göra som man vill. Så länge man inte sårar andra människor. Så länge man själv är nöjd med sina val vilket jag tycker du verkar vara. Då är det väl inga som helst problem. Varför kan inte andra människor vara glada för dig om du är glad?
Så oinspirerande det skulle vara om alla valde samma sak och levde likadant! Man kan ju inte bara utgå ifrån sig själv och tycka andras val och känslor är konstiga.
Det låter helt underbart att bo själv med en hund i ett hus utanför stan :)
Å det är ju precis därför som jag tycker så ofantligt mycket om dig!
Precis just dig å så där galen som bara du kan vara.
Vänta du bara när jag skickar ett par nakna fötter till dig i julklapp...*moahahaaaa*
Kram till Världens Bästa Camilla!
Kramar tillbaka till er alla mina små stödstrumpor :D
Skicka en kommentar