PIM skriver om att komma hem - bildligt och bokstavligt. Det är en lycka och nåt väl värt att sträva efter. Att hitta sin plats i världen och sin lugna, trygga punkt. Det kan jag också känna, jag älskar mitt hus som är ett riktigt hem men det som gör det till ett hem är inte huset i sig, eller platsen eller sakerna inuti. Det är Conrad, det är en kombination av en vacker utsikt och härliga ängar och skogsdungar där vi promenerar, mixen av saker och färger.
Jag har bott på många ställen och nästan alltid trivts men här är det något speciellt. Vet inte om det är för att det var ett väldigt målmedvetet val. Det är i alla fall en plats där mina batterier laddas och det ställe jag alltid längtar till.
4 kommentarer:
Jag är en rastlös själ så för mig är hemma inte ett hus eller plats utan något jag bär inom mig i stället. Fast det gäller ju att hitta det hemma också:)
Jag är som flicka. Mitt hem är med de mina fina. Vart vi än bor. Men platser är hemma med. Däremot har jag flera hem.
Jag förstår det hela med ditt hem, för jag har det som mitt home away from home. Så bra trivs jag = )
Att "hitta hem" har varit en lång resa för mig. Tror jag gjort det nu, drygt tre år efter skilsmässan känns det som att jag är jag, och mitt hem har en oigenomtränglig mur där jag släpper in de jag vill ha där. Ja och det viktiga; jag är stark.
Kramen vännen och tack för igår
Flicka/VDG - det är inte illa det heller. När man har hemmet inuti sig själv ... Och jag känner så också, hemma är där jag och Conrad är ...
Caisa - tack. Här är du alltid välkommen trots att det går så mycket baugetter när ni är här ha, ha
Skicka en kommentar