Idag har Conrad blivit opererad och de har tagit bort hans trasiga klo. Stackarn var alldeles yr i bollen när jag hämtade honom så jag fick lyfta honom in i bilen och ur bilen. Sen kraschade han på hallgolvet och där har han legat. Han snarkar inte ens så ibland så måste jag gå och kolla så han andas.
Lyckligtvis behövde han inte äta antibiotika, känns bra med tanke på hans mage och att han slutat äta cortison för ett tag sedan.
Skönt att han ska sova bort den här kvällen, det är kallt och blåsigt ute så att slippa en långpromenad ikväll gör inget. Hoppas att hans tass läker ihop fort nu. Håll tummarna!
14 kommentarer:
Jag håller tummarna att grisen blir frisk snabbt! Här hemma har jag tre barn och en man som däckat i några streptokocker. Jag också, förresten.
Lill grisen, stackarn. Har han ätit cortison? Nu hålls det tummar att han blir kry. kram
Stackars Conrad! klofästeområdet som är så känsligt... :|
Lille gubben. Kryapåkram till rottisen. Får han följa med på bloggträffen, snälla....Jag vill gosa med honom!
Han har varit helt borta i kväll. Kom nyss stapplande in i vardagsrummet = första livstecknet.
Tyvärr Anna - han följer inte med till Stockholm den helgen. Men det blir säkerligen fler svängar när han kommer med. Då ska du få gosa :D
Ge Pastorn en jättepuss från mig. Vill oxå gratta sötnosen i efterskott.
Kram Jennifer
GulleJennifer. Tycker det är förfärligt länge mellan gångerna vi träffas.
Kramar till dig och A&B
Självklart håller båda Herrarna här alla klor som finns för Herr Conrads snabba återhämtning. Stackarn! Hmmm...känner igen det där med att kolla andningen...är man kycklingmamma då...:-)
SAM - neej. Det är helt normalt att ligga på hallgolvet näsa mot nos för att kolla så de lever. Vad var det du skrev tidigare, medelålders kvinnor med husdjur??
Jag var gråtfärdig när jag satt och väntade på att få hem honom, var helt övertygad om att han dött under narkosen :)
Uach, de är så ynkliga de små liven när de fått narkos, vinglar och har sig. Som tur är behöver jag bara lyfta små katter men att behöva bära en fullvuxen rottweiler, det är grejer det!
He, han väger 43 kg så det är inte enkelt. Tittade med avund på de som hämtade sina små som de höll under ena armen under tiden de betalade. Jag fick ta två turer, en sväng ut med Conrad sen ytterligare en sväng med en 14 kgs fodersäck.
Fick precis samtal fr Strömsholm o vi får hämta hem henne i eftermiddag. Glädjen står högt i tak här *skrattar*.
Tack för go'a hälsningen
Jag håller med det är fööööööör lång tid sedan jag fick krama dig och kela med älskade pastorn.
Kramiz
Dubbelörnen - alltid så skönt att få hem sin lille skrutt. :D
Skicka en kommentar