torsdag 29 maj 2008
Grynet
Jag jobbar inom transportbranschen där det är rätt mycket gubbs. Eftersom jag har det sämsta av minnen när det gäller namn brukar jag kalla alla gubbs för Grynet vilket brukar resultera i lite generat men glatt hö, hö, hö. Det är bara hannarna som brukar bli sura. Sen minns de alltid mig efter det!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
Först tänkte jag att då är vi kvinnor likadana, vi är smulor för dem, de är gryn för oss, typ. Men så tänkte jag, fan vad skönt, de får höra det, nog nyttigt för männen.... Vi har ju hört det i massor med år. //hon som länge jobbat enkom med män.
Du vet hur en slipsten ska dras helt klart, payback så det osar:)))
Jag har mest tänkt på det som lite gulligt men visst är det lite klapp på huvudet :D
Roligt :))
Själv så gjorde jag nog så att två manliga lastbilschaufförer kommer ihåg mig. De kom in på mitt jobb och skulle väl lämna någon last.
-Vi kommer från Fraktarna (sagt på världens grötigaste skånska)
-Kommer ni från Fröknarna? (jag hörde helt allvarligt fel och fattade inte förrän efter en stund hur roligt det var.)
Hehehehe...grynet är det ulitmata. Önskar att jag hade haft lite mer av Camilla - eller för den delen mig själv numera - i mig när jag som 18-åring jobbade på sågverk bland alla gubbsen...varav en brukade starta sin dag med att hoppa fram bakom en brädhög och passa på att "känna hur mkt mina boobies hade växt sen igår". Ieeekh!
Jobbbar också i en starkt mansdominerad bransch... skinnet på näsan har vuxit fram med åren.
Petra - tror jag skrattar ihjäl mig! Hade gärna sett deras miner :D
SAM - men j-a äckelgubbe! Fast i den åldern sa inte jag heller ifrån trots klåfingriga gubba.
MUD - håller med. Man blir rejält tuffare (och tåligare) med åren.
Skicka en kommentar