Bild: Tove JanssonJag är inte mörkrädd och tur är väl det eftersom jag bor i ett sommarstugeområde där en del av husen står tomma nu under vintern och det saknas gatubelysning. Men Conrad kan skrämma upp mig ordentligt ibland. Helt plötsligt när vi är ute på kvällarna kan han stelna till, stirra och morra långt nere i magen som han bara gör när han är rädd. ... och så är det en hare eller något sådant han hör. Suck.
6 kommentarer:
Vilken fin bild, jag förstår precis vad du menar, jag hade blivit livrädd!
Sedär, på den bilden ser man varför skog o träd är farliga då det är mörkt. Är nåt lurt som lurar på en där i mörkret :S Jag ÄR mörkrädd men har blivit så duktig, som tur är brukar inte min fröken gå igång på nåt i mörkret. Fast eg vet jag att det är betydligen mindre väsen i skogen att vara rädd för, än på resten av platserna i mitt liv. Så varför är jag sån då? Bilden var talande, jag tror jag måste spara ner den som bevis på vad som lurar i skogen. Kram
Jag är verkligen mörkrädd och hade garanterat blivit livrädd! :-)
Hehe, ja, hundar har en förmåga att skälla rakt ut. Mammas och pappas schäfer är dessutom lite mörkrädd själv :D
Jag älskar Tove Janssons bilder med alla detaljer.
Conrad har blivit lite vaktig men mörkrädd är han inte. Syster Chilli däremot ger sig inte ut i mörkret i onödan ha, ha
Skicka en kommentar